tumblr hit tracking tool

Naturvetenskap

Spår funna från saknad tidsålder

Av Susanna Olsson 2014-01-31
Kraftig förstoring av ungefär 420 miljoner år gamla sporer, vanliga i de siluriska lagren i Skåne.
Geologen Kristina Mehlqvist har genom sin forskning hittat de tidigaste bevisen från när växterna började ta sig upp på land i Sverige. Detta i form av tusentals sporer, en ny växtart samt fossil av en tidig tusenfoting.

Dessutom upptäcktes spår av tidsperioden devon, en tidsperiod som tidigare ansetts saknas i det geologiska arkivet i Sverige.

Kristina Mehlqvist, forskare på Geologiska institutionen vid Lunds universitet, har nyligen disputerat på med avhandlingen ”Early land plant spores from the Paleozoic of Sweden – taxonomy, stratigraphy and paleoenvironments”.

Ny studie

Det är en studie som tar oss tillbaka till tiden då Skåne var täckt av ett grunt hav, och de allra första växterna hade börjat breda ut sig uppe på land.

Mehlqvist har tillsammans med sin forskargrupp  funnit de allra äldsta bevisen för växter på land i det som idag är Skåne, närmare bestämt från Röstånga. De är från tidsperioden ordovicium dvs.  ca 450 miljoner år gamla.

Hon har också gjort studier på sediment från området kring Övedskloster, från borrkärnor som tagits upp av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) under 1960-talet.

Där gjordes också en ny och viktig upptäckt. Åldersanalyser av sporer från övre delen av Övedssandsten, den som använts till att bygga Övedskloster och Grand Hotel i Lund, visar att de är av devonsk ålder.

­- Det har inte funnits några tidigare bevis på att det bevarats sedimentära lager från devon i Sverige, man tror att de har eroderat bort. Men nu genom att datera med hjälp av sporer så ser vi att det faktiskt finns, i alla fall från tidig devon här i Skåne. Det är intressant att det överhuvudet taget finns, och ger möjlighet att studera andra fossilgrupper i materialet och en inblick i den här tidsperioden som saknats, säger Kristina Mehlqvist.

Nu får vi en inblick i vad som hänt på land för över 400 miljoner år sedan

Ingen har tidigare tittat just på sporerna och landväxterna. Forskningen visar på en tidig mångformig flora. Totalt har Kristina Mehlqvist och hennes kollegor funnit sporer tillhörande 66 arter av landväxter i Skåne. Bland annat en aldrig tidigare beskriven art, som nu namngivits efter fyndplatsen Klinta i Skåne.

- Nu får vi en inblick i vad som hänt på land för över 400 miljoner år sedan, och det visar sig vara en total revolution då växterna spred sig och förändrade jordmånen och atmosfären. Plötsligt bildades syre i mängder, berättar hon.

Växternas storlek skillnaden

Växterna som fanns på land vid den här tiden var väldigt små, de allra första tror forskarna var någon typ av mossa, en slags levermossa. De första kärlväxterna var bara några centimeter höga och väldigt enkla. Sporerna spreds med hjälp av vatten, så troligen växte de längs floder och och i fuktiga miljöer vid flodmynningar och i deltan.

På Gotland, som har bergarter av samma ålder som de som studerats i Skåne, har forskarna också hittat rester från landväxter, sporangier med sporer inuti och en stjälk.

Spormoassor funna

Men de har också hittat spormassor som är ganska dåligt bevarade vilket forskarna tolkat som koproliter, alltså fossila exkrementer, från leddjur. Troligen kommer det från en slags tusenfoting som åt de här sporerna.

- Det är ett väldigt tidigt exempel på samspelet mellan växter och djur, så det är en viktig pusselbit om de tidiga terrestra ekosystemen under silurperioden, berättar Kristina Mehlqvist.