tumblr hit tracking tool

Samhälle

Hemundervisning, forskningen och politiken

Av Jonas Himmelstrad 2014-10-26
Jonas Himmelstrand menar att forskning kring lärprocessen och hemundervisning måste prioriteras
Hemundervisning är västvärldens snabbast växande skolform. I USA hemundervisas idag hela 4 % av alla barn i skolåldern. Skolforskarna förväntar sig att ökningen fortsätter. Hemundervisning är ett intressant nutidsfenomen både ur politisk- och forskningssynpunkt.

Skola är en så dominerande företeelse i dagens värld att många inte tror att man kan lära på något annat sätt. Men sett ur den mänskliga historien så är hemundervisning en ännu mer dominerande form av undervisning. Några jämförande studier gjordes inte när skola infördes.

Skola var ett politiskt beslut före demokratins breda inträde och innan de moderna psykologiska och pedagogiska vetenskaperna. Men idag kan vi jämföra skola med hemundervisning och studierna hittills visar ingen klar fördel för skola.

Utbildningsmyter

Sett ur dagens etablerade skolforskning så kan hemundervisning aldrig kan fungera. Det saknas ju högskoleutbildade lärare, specifika läroplaner för olika åldrar, ett dagligt socialt sammanhang med jämnåriga, och detaljerad myndighetskontroll.

Men den evidensbaserade forskning som idag finns visar att hemundervisning fungerar alldeles utmärkt. Pedagogiskt outbildade föräldrar åstadkommer lika bra eller bättre resultat än skola, både socialt och akademiskt.

I en perfekt forskningsvärld borde ju detta innebära ett omedelbart intresse och ett ifrågasättande av skolans framgångsfaktorer. Självfallet kommer detta även om det hittills varit trögt. Våra etablissemang förefaller närmast i chock över att hemundervisning visat sig så framgångsrikt.

Den evidensbaserade forskning som idag finns visar att hemundervisning fungerar alldeles utmärkt

I de flesta demokratier är detta inget praktiskt problem eftersom man accepterar de tiotal internationella konventioner som klart uttrycker att undervisning är föräldrarnas ansvar och inte statens och därmed ger laglig möjlighet till hemundervisning.

Sverige ett undantag

Dock finns undantag, och Sverige är ett av dem. Att Tyskland har förbud mot hemundervisning genom en skollag från 1938 är begripligt. Men att Sverige i praktiken förbjöd hemundervisning 2011 är närmast obegripligt både ur människorättslig och ur vetenskaplig synvinkel. Att förbudet är verklighet visas av att minst 30 % av Sveriges hemundervisande population lämnade Sverige i ett slags politisk exil till våra nordiska grannländer.

Idag finns dock utvecklingspsykologer som börjar kunna förklara mekanismerna bakom hemundervisningens goda resultat. Hemundervisade barn är väsentligt mer lärbara än skolbarn. De är mer nyfikna, intresserade och studiemotiverade än skolbarn genom den tryggare och emotionellt mer accepterande miljön i hemmet.

Ger goda resultat

Man menar att enbart detta kan räcka som förklaring till hemundervisningens goda resultat. Annan forskning visar att hemundervisade barn får betydligt mer uppmärksamhet från vuxna än skolbarn av den enkla anledning att en förälder oftast bara har ett till tre barn i hemundervisning jämfört med 20-35 barn per lärare i skolan. Men hur är det med den sociala utvecklingen?

Gällande social utveckling finns en stark uppfattning att barn måste umgås med stora grupper jämnåriga varje dag för att mogna socialt. Hemundervisning visar dock att detta är en myt. Faktum är att här visar hemundervisningen sin största överlägsenhet gentemot skola.

Hemundervisade barn har lika bra självförtroende, bättre ledaregenskaper och upplevs ofta som väsentligt mer socialt mogna än skolbarn. Återigen har moderna utvecklingspsykologer hittat en rimlig förklaring med hjälp från neurobiologin. De säger att social mognad inte har något att göra med social aktivitet.

Neurologisk process

Det är istället resultatet av en neurologisk process som sker spontant under gynnsamma emotionella omständigheter. Dagens skolmiljö är dock sällan gynnsam. Den hårda miljön tvingar hjärnan hos många barn i emotionellt försvar vilket försvårar hjärnans naturliga utveckling. Men även enklare förklaringar duger. Hemundervisade barn exponeras betydligt mer för vuxna än skolbarn gör. Konstigt vore väl om de inte lärde sig bete sig som vuxna på detta vis.

Med flera miljoner hemundervisade barn runt om i världen finns ett eldorado av forskningsmöjligheter att förstå lärprocessen på ett helt nytt djup. Detta borde givetvis ha högsta möjliga mänskliga prioritet. Men i många länder, inte minst Sverige, sätter okunskap och fördomar hos politiker ännu stopp för denna utveckling.