tumblr hit tracking tool

Industri & teknik

BG Rosén: "Ytseendet är det nya utseendet"

Av Bengt-Göran Rosén 2013-06-26
Idag talar vi inte om utseende, utan ytseende, inte form utan känsla. Överallt möter du olika ytor. Blanka ytor som ska förföra ditt öga eller sammetslena ytor som ger dina fingertoppar en känsla av lyx men det finns även betydelsefulla ytor i det fördolda. I drivlinan på ett fordon innebär rätt yta lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Med rätt yta skapas både mervärden och konkurrensfördelar.

Industridesigners är ofta duktiga på form, färg och materialval. Vi tillför ytterligare ett verktyg som kan förbättra produkter inom alla områden, berättar professor Bengt-Göran ”BG” Rosén som leder forskningsgruppen Funktionella ytor.

Hans mål är att kunna sätta siffror på olika specifika ytor, det skulle underlätta för tillverkaren att beställa och få fram precis den yta och funktion de vill ha. Om de lyckas sätta sifferkoder på olika ytor och dess funktioner skulle de bli först i världen med detta.

Många pågående projekt

En yta upplevs olika beroende på hur nära man tittar. Vi kan mäta hur ytan ser ut och fungerar både ur ett mikro- och nanoperspektiv. Utifrån det kan vi förbättra egenskaper eller fastställa mått på hur ytan ska se ut och fungera.

Kanske vill man att ytan ska ge ett matt intryck men vara enkel att tvätta och hålla ren. Kanske kan man ersätta kostsam polering med en annan yta som ger samma upplevelse av blankhet. Tekniken är gränslös och kan lika gärna användas för trä, betong eller tyg som till metall och plast vilket är vanligast idag.

När du tittar dig omkring ser du mängder av produkter tillverkade av formsprutad plast, allt från telefoner till vägguttag och reglage. Alla är de produkter som får sitt utseende och sin struktur från verktyget där de produceras.

Verktygen tillverkas oftast hantverksmässigt men nu har vi tillsammans med andra forskningsinstitut skapat förutsättningar att delaoutomatisera processen med nya robot- och lasertekniker. Det ökar den europeiska konkurrenskraften inom området och ger möjlighet till ”in-process control” av högprecisionstillverkning.

Även tunga stålmaterial

Sänker man vikten på ett fordon med 100 kg kan bränsleförbrukningen minska med 0,15 l/mil. Tillsammans med svensk fordonsindustri, underleverantörer, Linköpings-, och Lunds Universitet tar vi fram simuleringsteknik för att kunna ersätta konventionella tunga stålmaterial med nya lättare och starkare ”superlegeringar” fortsätter BG.

Men det finns fler sätt att minska bränsleförbrukning och utsläpp. 7% av all olje och bensinförbrukning i världen skapas genom förluster i fordonens mekaniska drivsystem. Sedan 1988 samarbetar vi intimt med Volvo för att minska förlusterna.

Genom att studera kolvar, kolvringar, kamaxlar och kugghjul på i det närmaste en atomär nivå och sedan införa smarta val av produktionsteknik och ytor, har vi bidragit till en betydande sänkning av bensinförbrukning och avgasutsläpp. Tekniken är generell och möjligheterna att skapa mervärden och konkurrensfördelar är stora, avslutar Bengt-Göran Rosén.