tumblr hit tracking tool

Industri & teknik

"Varför är passivhus byggsektorns fula ankunge?"

Av Ingrid Westman 2019-05-03
Jag vädjar till våra svenska lärosäten att inkludera passivhuset i undervisningen säger Ingrid Westman
Energieffektivisering en svensk ödesfråga. Passivhusmetoden kan vara nyckeln för att nå klimatmålen för 2045.

Det är bekymmersamt att passivhusmetoden inte används mer i svensk undervisning och forskning än den gör idag, tycker Ingrid Westman, civilingenjör, VD och grundare av Friendly Building. Forskning och utveckling bör utgå från redan känd information och sedan utvecklas vidare i ständigt pågående process. Redan på 90-talet togs det genom forskning fram en metod för att energieffektivisera våra byggnader.

Komforten är bättre, driften enklare, underhållet billigare och energibehovet betydligt lägre

Med passivhusmetoden* kunde uppvärmningen sänkas i byggnader till 15 kWh/moch år, att jämföra med den genomsnittliga uppvärmning av hus som på den tiden låg på cirka 200 kWh/moch år.

Passivhuset föddes i början på 90-talet genom ett samarbete mellan Professor Bo Adamsson på Lunds Tekniska Högskola och Dr Wolfgang Feist på Universitetet i Dramstadt i Tyskland. Dr Feist tog konceptet till sin fakultet, Byggnadsfysik, och han kunde snabbt visa på att det gick att bygga hus som bara drog 15 kWh/moch år.

Dr Feist bevisade det genom att bygga sitt eget radhus, som han bor i än idag och mäter varje minut. Idag kräver Boverkets byggregler, BBR, att husens uppvärmning inte får överstiga cirka 60 kWh/moch år. Något som oftast aldrig håller i annat än beräkningarna, i verkligenheten blir uppvärmningen ofta betydligt mer.

Inte dyrare än konventionella hus

Idag genomsyrar miljöhänsyn allt i vårt samhälle och även undervisning och forskning på våra högskolor och universitet. Samtidigt är energieffektivisering ett mycket viktigt område inom byggsektorn. Passivhus är idag den effektivaste metoden inom byggbranschen för att minska dess klimatpåverkan. Varför finns då denna ignorans i Sverige för passivhus, ett byggsätt som sänker energibehovet med cirka 80 procent?

Metoden är dessutom sprungen ur vår svenska byggmetod och sedan bara förfinad i Tyskland. Passivhus behöver idag inte vara dyrare än konventionella hus, komforten är bättre, driften enklare, underhållet billigare och energibehovet betydligt lägre.

När KTH byggde sitt experimenthus KTH Live-in-lab hösten 2018 för forskning om bland annat energieffektivitet byggdes inte experimenthuset som ett passivhus. Varför utgick man inte från redan beprövade metoder och forskade utifrån dem? Inget annat ont om det projektet, som är precis vad vi behöver i branschen. 

Byggnorm i många Europeiska länder

Energieffektivisering är en mycket viktig bit för att nå klimatmålen och det finns en beprövad teknik. Varför har den inte blivit vår svenska byggnorm, som den har blivit i många andra länder i Europa som idag har passivhus som sin bygglagstiftning? Därför att metoden är missförstådd, precis som den fula ankungen.

Missförstånd som bygger på okunskap och ett eventuellt ointresse att studera en metod som utvecklats vidare utomlands, eftersom det fortfarande råder en inbillning att Sverige ligger i framkant inom energieffektivt byggande. Eller så tror man att det är ett vinstdrivande företag som tagit fram metoden, vilket är fel.

Passivhus är inget experimenthus, Hur kan något vara ett experiment när metoden använts under 28 år för över 100 000 projekt. Det byggs många passivhus i Alperna och Kanada där man har samma klimat som Sverige, så den myten kan vi också slå hål på. Myten om att passivhus behöver tjocka väggarna stämmer inte heller.

Jag har haft flera ex-jobbare hos mig som är nyfikna på passivhuskonceptet och beklagar sig över att man inte lär sig det i skolan. Det man däremot lär sig är exakt samma byggfysik som tillämpas i passivhusmetoden, så steget till att lära sig systematiken för passivhuset är inte långt och det är lätt att hämta in i efterhand. Jag vädjar till våra svenska lärosäten att inkludera passivhuset i undervisningen och att fortsätta forskningen härifrån. Vi får inte glömma bort att vi har ett klimat att tänka på och vi måste agera nu.