tumblr hit tracking tool

Hälsa & sjukvård

Snabbare diagnos för Alzheimers sjukdom

Av Björn Stafstedt 2014-05-20
Katarina Kågedal, Foto: Peter Karlsson/Svarteld
Katarina Kågedal vid Linköpings universitet har identifierat proteiner i ryggmärgsvätskan som markörer för Alzheimers sjukdom. Upptäckten skapar goda förutsättningar för en tidigare och mer kostnadseffektiv diagnos av den ökande och 100 procent dödliga demenssjukdomen.

– Den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är åldern. Samtidigt blir befolkningen allt äldre, vilket också gör att demenssjukdomar ökar. Demenssjukdomar kostar idag vården ca 50 miljarder per år vilket är lika mycket som stora sjukdomar som cancer, hjärt/kärlsjukdomar och diabetes. En stor post som kommer att öka, berättar Katarina Kågedal.

Idag finns ingen behandling för Alzheimers sjukdom, det man maximalt kan göra med behandling är att ge minnesfunktionen ett års respit, varpå förloppet med gradvis minnesförlust fortsätter igen efter samma förlopp.

Därför krävs bra diagnostiska metoder, anser Katarina Kågedal och hennes kollegor i forskargruppen; doktoranderna Andrea Armstrong och Linnea Sandin och Camilla Janefjord, PhD.

– Ja, det är av stor vikt att man får fram nya läkemedel och då krävs givetvis också kliniska prövningar samt patienter till dessa. Behovet av en tidigare och mer kostnadseffektiv diagnos av sjukdomen är därför stort, och därför är det viktigt med biomarkörer och att man hittar dem tidigt. Man vill behandla innan för stor nervcellsförlust har skett, förklarar Katarina Kågedal.

Amyloid-beta är det protein som bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Forskarna har upptäckt att det hos de Alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av beta-amyloid.

– De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas. Vi har tittat på 6 av dessa lysosomala proteiner som hos Alzheimer-patienter är tydligt förhöjda. Vad gäller ett av dessa proteiner har vi också lyckats bevisa att det är nervcellsskyddande. Det vår forskning går ut på är att undersöka möjligheten att använda dessa proteiner som målproteiner för tidig diagnos, konstaterar Katarina Kågedal.

Traditionella metoder för diagnostik av Alzheimers sjukdom som minnestester, brain imaging (BI), intervjuer med anhöriga m.m. är såväl kostsamma och tidskrävande som mindre säkra jämfört med diagnostik genom att mäta proteiner i spinalvätskan, enligt forskarna.

det gäller att koppla ihop en diagnostik med rätt behandling. Vi vet nu att ett av dessa proteiner är nervcellsskyddande. Ett framtida läkemedel skulle kunnat förstärka skyddet mot plackbildning eller reaktivera lysosomerna så att de klarar av att bryta ned placken

Katarina Kågedal och hennes forskargrupp hoppas att fynden ska kunna bidra till tidig diagnos av sjukdomen, vilket i ett första steg är nödvändigt för att kunna starta pålitliga kliniska prövningar av läkemedelskandidater. Men kanske kan de sex lysosomala proteinerna också vara måltavlor för att utveckla läkemedel.

– Ja, det gäller att koppla ihop en diagnostik med rätt behandling. Vi vet nu att ett av dessa proteiner är nervcellsskyddande. Ett framtida läkemedel skulle kunnat förstärka skyddet mot plackbildning eller reaktivera lysosomerna så att de klarar av att bryta ned placken, säger Katarina Kågedal, som är mycket tacksam för samarbetet med InnovationskontorEtt vid Linköpings Universitet, som varit ett stort stöd i processen.

– Så är det. Jag har fått hjälp med allt från patenteringsprocess till affärsstrategi. Utan det stödet hade jag inte vetat hur jag skulle ta forskningen vidare för att komma patienter till nytta, avslutar hon.