tumblr hit tracking tool

Samhälle

Ny teknologi för tryggare äldre

Av Helena Stenhem 2014-06-05
Projektet fångar upp och möter idéer från äldre och personal inom hälso- och sjukvården men också från forskningen och företagen
Dagens och morgondagens äldre blir allt fler, samtidigt som de lever längre, med följden att det ställs ökade krav på vårdpersonal och anhöriga. För att möta upp behov och önskemål behöver man komplettera med en ny välfärdsteknologi som kan hjälpa de äldre att känna sig trygga i sin hemmiljö eller på ett boende. Det är ursprunget till det unika samarbetsprojektet testbädd Smarta äldre i Örebroregionen.

Projektet testbädd Smarta äldre är ett samarbetsprojekt mellan Örebro Kommun, Örebro läns landsting, Örebro universitet och Örebroregionen Science Park. Syftet är att skapa möjligheter och underlätta för produkter och lösningar som kan gynna såväl äldre, som funktionshindrade och personal. Delar av dagens teknik är inte anpassad till de äldres behov, vilket gör att de har svårt att se hur tekniken skulle kunna underlätta för dem.

Utgångspunkten för Smarta äldre är att fånga upp och möta idéer från äldre och personal inom hälso- och sjukvården men också från forskningen och företagen. Vidare erbjuds testmiljöer för att utveckla produkter och tjänster samt underlätta för kommersialisering och exponering av nya smarta tekniska lösningar som kan förlänga äldre och funktionshindrades möjligheter att bo i hemmiljö med bibehållen självständighet och integritet.

– I juni förra året beviljades projektet av VINNOVA, som tillsammans med Regionförbundet Örebro står för finansieringen. Det vi vill uppnå är att skapa möjligheter och förutsättningar för att man ska kunna klara sig i sin hemmiljö eller på ett boende längre som äldre, och samtidigt känna sig trygg, berättar Ingela Ernestam, projektledare Örebroregionen Science Park och ansvarig för Smarta äldre.

– Företagen gynnas genom att de får sina produkter verifierade i nära kontakt med slutanvändarna samtidigt som forskarna inom bl a sensorteknik får praktisk användning för sin forskning. Nutrition, integritet och fysisk aktivitet är ytterligare forskningsområden som involveras i projektet med koppling till smart teknik, fortsätter Ingela.

En webbportal har upprättats där företag, privatpersoner, uppfinnare och forskare kan lägga in sina idéer och behov. Det har varit ett medvetet val att arbeta med ett öppet forum för att synliggöra behoven och skapa möjligheter för de olika målgrupperna att mötas kring dessa.

Unikt för projektet är att kommunen och landstinget jobbar tillsammans utifrån den gemensamma utmaningen att möta den alltmer ökande äldre befolkningen med nya och högre krav. Som ett led i arbetet är det viktigt att ge företag och forskare tillgång till unika testmiljöer, vilket kan vara allt från ett hem till en dagverksamhet eller vård- och omsorgsboende. Ett exempel på testmiljö är forsknings- och innovationslägenheten i Hälsans Hus på Ladugårdsängen, som också fungerar som något av ett ”showroom” för projektet.

– Här visas den senaste forskningen och företagens nya produkter upp och forskare finns även på plats fysiskt. Miljön är exemplarisk för testningar av olika produkter och lösningar som relaterar till äldre och hemmiljö. Det är också en plats där företag kan hitta varandra vilket har varit väldigt uppskattat, berättar Ingela Ernestam.

Genom Smarta äldre vill parterna fylla glappet mellan forskare, företag och slutanvändare, och - viktigast av allt - skapa varaktiga strukturer inom kommunen och landstinget som möjliggör att idéer testas av de verkliga användarna i deras hemmiljö. Ett exempel på samverkan med forskare är genom ett projekt kring sensornätverk, koordinerat av Örebro universitet och finansierat av Länsförsäkringar. Via Smarta äldre kan projektet att få tillgång till testpersoner och samtidigt medverka till en ökad spridning av resultaten inom kommun, landsting och näringsliv.

Den metod som vi använder här är ett viktigt steg på vägen till att kunna mäta hur ”användarvärda” nya produkter av olika slag är

Annica Kristoffersson, Teknologie doktor i Informationsteknologi, som jobbar med projektet berättar.

– I projektet installeras sensornätverket Abilia Homebasic i sju äldre personers hem under fem månader. Samtliga har tillsammans med en anhörig tagit kontakt med Minnesmottagningen i Örebro kommun på grund av egen oro för minnesproblem. De som deltar i studien, både de äldre och de anhöriga, besvarar enkäter och intervjuer vid tre tillfällen: inför installationen, när sensornätverket tas bort samt en månad efter att systemet har tagits bort.

– Vår studie syftar till att ta fram en metod som mäter trygghet. Många företag idag erbjuder trygghetsskapande produkter, frågan som studien vill besvara är om det faktiskt upplevs så hos användarna. Den metod som vi använder här är ett viktigt steg på vägen till att kunna mäta hur ”användarvärda” nya produkter av olika slag är, konstaterar Annica Kristoffersson.

– Tack vare projektet kan vi knyta ihop allas perspektiv och behov, företagen växer och utvecklas, forskningen nyttiggörs i en miljö som har direkt anknytning till slutanvändarna samtidigt som offentlig sektor hittar nya former för att arbeta med smart teknik, allt för att bättre kunna möta framtidens utmaningar, avslutar Ingela Ernestam.