tumblr hit tracking tool

Hälsa & sjukvård

HEAD forskar kring hörande och dövhet

Av Mats Holmström 2013-06-27
Teckenspråk aktiverar hjärnans språkcentrum hos döva men bara när de kan teckenspråk. Mary Rudner är biträdande forskningsledare vid Linnécentrum Head och hon forskar kring hur språket samverkar med minnet och kognitionsförmågan.

På Linnécentrum HEAD pågår ett stort antal forskningsprojekt med inriktning på hörande och dövhet. Ett av dessa har fokus på själva språket och undersöker hur förmågan att tala teckenspråk påverkar hjärnans sätt att bearbeta just teckenspråk.

 - Vi använder hjärnans språkcentrum oberoende av om vi pratar med munnen eller händerna, berättar Mary Rudner. Men erfarenhet av teckenspråk är en förutsättning för att hjärnan ska bearbeta teckenspråk som ett språk.

Centralt för upplevelsen

För att ta reda på om det är språket eller dövheten som har betydelse för utvecklingen av kognitiva förmågor har HEAD även utfört studier i London tillsammans med kollegor på Deafness , Cognition and Language Research Centre, University College London.

 - I England lär sig en stor del av alla döva barn teckenspråk, men där finns också en oral tradition vilket betyder att lära döva läsa på läpparna som första språk, säger Mary Rudner. Vi har jämfört hur hjärnan hos dessa båda grupper reagerar på teckenspråk.

Forskningen visade att hjärnans språkcentrum inte reagerar på teckenspråk hos den grupp döva som inte lärt sig det språket. Döva måste alltså kunna teckenspråk för att språkcentrum ska aktiveras. Det kan tyckas självklart, men ingen har visat detta tidigare och HEAD publicerade nyligen en artikel om ämnet i Nature Communications.

Fler områden

Mary Rudner har också jämfört arbetsminnet hos hörande och döva personer. Arbetsminnet är inte enbart ett lagringsutrymme. Vi använder det också till att bearbeta den information vi får och på så sätt påverkar det vår förmåga till kommunikation.

 - Gammal forskning visade att döva personer presterar sämre i minnestester, berättar Mary Rudner, men förutsättningarna var inte jämställda. Därför har vi utformat bildbaserade tester där det har mindre betydelse vilket språk man använder.

Forskningen visade att döva och hörande har lika bra minne, men att teckenspråkstalare inte använder ordningsföljden som stöd för minnet på samma sätt som hörande.

 - Skriver vi en inköpslista och glömmer den hemma kan vi oftast återskapa inte bara vad vi tänkt köpa utan även i vilken ordning vi skrev upp sakerna, berättar Mary Rudner. Det är inte säkert att samma sak gäller för teckenspråkstalare.

Utnyttjar rummet

Detta kan ha att göra med att teckenspråk utnyttjar rummet på ett annat sätt än det talande språket och är mindre beroende av en tidsmässig ordningsföljd.

Ett annat forskningsspår har varit att undersöka vilken betydelse arbetsminnet har för att uppfatta tal med hörapparat. Idag använder hörapparater digital ljudbearbetning, vilket bland annat innebär att apparaten kan förstärka svaga ljud tillräckligt mycket utan att de starka ljuden blir för starka. En annan typ av ljudbearbetning kan minska bakgrundsbrus. Men forskningen på HEAD har visat att det krävs en viss arbetsminneskapacitet för att den hörselskadade ska ha nytta av dessa funktioner.

- För äldre personer med sämre kognitionsförmåga kan det faktiskt vara bättre med en mindre avancerad hörapparat, konstaterar Mary Rudner.