tumblr hit tracking tool

Läkemedel

ADHD-läkemedel under lupp

Av Fred Nyberg 2014-09-19
TLV har konstaterat att parallellt med att användningen av ADHD-läkemedel har ökat under de senaste åren så har även kostnaderna för dessa läkemedel kraftigt stigit i höjden. Därför beslutade myndigheten att göra en prövning om befintliga ADHD-läkemedlen är kostnadseffektiva och om de även i fortsättningen ska ingå i högkostnadsskyddet.

– Vid sidan om TLV har även andra myndigheter gjort studier kring ADHD-läkemedel. Vid SBU visade man exempelvis nyligen att det finns ett vetenskapligt stöd för att de aktuella ADHD-läkemedlen ger god effekt och kan vara relativt säkra. Men samtidigt vill man framhålla att på längre sikt – dvs. en tidsperiod som överstiger sex månader – är effekterna oklara, berättar Fred Nyberg, professor och koordinator för U-FOLD vid Uppsala universitet.

Nyberg konstaterar också att ADHD förvisso är en neuropsykiatrisk komplikation som förekommer hos barn men som i allt ökande takt påvisas och diagnostiseras hos vuxna. Diagnosen ADHD karakteriseras både hos barn och vuxna som ett tillstånd med ett bestående mönster av impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet. Det är dock c:a fyra gånger fler barn än vuxna som får diagnosen.

– Den bakomliggande etiologin till ADHD är ännu inte klarlagd men att det finns både genetiska faktorer och omgivningsfaktorer. Att det kan råda oklarheter eller svårigheter när det gäller diagnostik framgår när man får ta del av rapporter att skolungdomar i syfte att ”hjärndopa” sig inför akademiska utmaningar som t ex tentor kan fejka ADHD-symptom för att t ex få det centralstimulerande medel utskrivna.

På de flesta håll i världen utgörs behandling av ADHD i första hand av beteendeterapi men ofta kombinerat med centralstimulerande mediciner. Här finns bland annat amfetamin och metylfenidiater. Amfetamin verkar genom att öka frisättning av presynaptiskt dopamin, noradrenalin och andra biogena aminer i hjärnan. Metylfenidiater hämmar återupptag av dopamin och noradrenalin och ger på så sätt sin centralstimulerande effekt. Inte olikt amfetamin, alltså.

Många av de vuxna som diagnostiserats med ADHD har ofta missbruksproblem och dessa behandlas oftast med metylfenidater men här kan man ställa frågan huruvida det är missbruksproblematiken man i första hand behandlar och inte ADHD-symptomen

– I Sverige är amfetamin- såväl som metylfenidiat-innehållande läkemedel narkotika-klassade. Däremot inte atomoxetin, som inte likt de nyss nämnda påverkar dopamin i belöningssystemet. Många av de vuxna som diagnostiserats med ADHD har ofta missbruksproblem och dessa behandlas oftast med metylfenidater men här kan man ställa frågan huruvida det är missbruksproblematiken man i första hand behandlar och inte ADHD-symptomen. I sådana fall har det ifrågasatts om man vid behandling ska välja metylfenidater som förstahandspreparat utan istället t ex atomoxetin.

Fakta: Vid TLV har man i en utredning lagt fram ett förslag om omprövning av ADHD-läkemedel. Både vad gäller priser, subvention men också berörs frågan om förstahandsval. I sitt förslag till nämndens möte den 28 augusti föreslog utredningen att för de flesta av de olika läkemedlen bör företagen, antingen sänka sitt pris med 8.1% eller så får man subventionen begränsad. För t ex Atomoxetiner (som t ex Strattera) så föreslås en prissänkning eller begränsning i subvention, vilket innebär att substansen kommer i andra hand efter metylfanidater för både barn och vuxna.